Stormsteg ... <3
Hallå, hallå, allihopa! :) Det var ett tag sen må jag säga, förlåt för det. Tänker väl inte skriva någon längre radda idag heller men några rader kan jag ju sträcka mig till i alla fall. Anledningen till att jag aldrig skriver är att jag är så obeskrivligt, fruktansvärt trött (läs UTMATTAD) numera. Det är bebis lilla som tar all mammas energi men det är han ju såklart värd, trots att jag tillbringar större delen av dygnet i sänghalmen. Inte för att klaga alls, för jag vet att det finns många därute som vid den här tiden är mycket större, men visst börjar det spänna över magen och visst känns ryggen min som om jag vore i sisådär 95-årsåldern. Men sparkarna som han ger ifrån sig hela dagarna (och nätterna) är fullkomligt underbara att känna, särskilt som att han är väldigt snäll mot mor sin; han är väldigt aktiv men inte på ett våldsamt sätt. Pojken min <3 Vi längtar så efter att få träffa dig och nu när det bara är ungefär 10 veckor kvar börjar vi bli om inte möjligt ännu otåligare. 
(Bebis en bit in i vecka 30, snacka om att naveln' putar ut och att jag
inte kan se mina fötter ;) )
Stora, stora kramar från Tess med maginvånare <3
